Dag 15 Orsa

Ska vi vara helt ärliga så åkte vi inte till Orsa primärt för att spela. Lisas åsnor hade blivit morbröder och åsnefölet fanns för beskådan i just Orsa. Sen är ju Dalarna fint på sommaren. Inte minst kring Siljan och Orsasjön. Då åsnefölet var av typen amerikansk mammutåsna var det som att möta världens största och rangligaste hund. Fullt av leklust och hopp i benen. Efter sötchocken tog vi oss ner till Sveriges bästa veganska pizzeria som också råkar ligga mitt i Orsa. Vi hade fått tips om Orsayran, där man som musiker får en möjlighet att uppträda fritt på gator och torg. Lisa hade kämpat hårt med att hitta någon exakt information, regler att hålla sig efter etc., men mest mötts av svar i stil med ”Ja vi gör väl som vi brukar!”. Efter pizzafrossan gick vi därför runt på stan för att se hur andra gjorde. Utanför PRO:s lokaler hade deras musikakt ställt upp och de hade både förstärkare för bas och gitarr. Garanterat mer volym än oss alltså. Vi var rädda att vi skulle överrösta nåt nyckelharpsspelande gäng, men kände oss nu mer trygga med att vi kunde köra på som vanligt. Vädret var minst sagt ostadigt och oförutsägbart. Inte helt passande en elektrifierad orkester med andra ord. Vi noterade att utanför heminredningsbutiken Happy Homes fanns ett rejält och tilltaget tak som nog rymde både inredningsshoppare och oss. En mycket trevlig butiksanställd sa att det gick jättebra för oss att stå där och spela. Vi fick till och med en speciell yta anvisad just för oss. Så snällt! Där satte vi upp vårt pick och pack. När vi tänkte Orsa och musik var det inte svårt att associera till folkmusik och knätofsar. Vi var därför mer än vanligt övertygade om att förbipasserade skulle rynka på näsan över vår skräniga och skrikiga rock. Vår plats vette mot ett litet torg och lagom tills vi hade tänkt börja spela var det mer eller mindre fyllt av människor. Som var vända mot oss. Vi fick alltså storpublik i Orsa! De log, applåderade högljutt och verkade inte ha minsta intresse av att gå vidare för att se vad som spelades utanför PRO:s lokaler t.ex. Speciellt utmärkte sig en grupp tjejer i 10-årsåldern som inte rörde sig en millimeter från området framför vår ”scen”. Det är en sån ego-boost för oss när vi berör de coolaste i publiken. Regnet höll sig, men vi tackade hjärtligt personalen på Happy Homes för att de tagit så väl hand om oss. Då vi skulle spela i Skåne dagen därpå gav vi oss vidare nedåt inlandsvägen. Nattens stopp blev i Vansbro, där vi många gånger tidigare haft liknande upplevelser utanför stadsbiblioteket (dock med betydligt mindre publik). På Vansbro camping parkerade vi bakom vad jag antar var en måltavla för yxkastning. Natten var dock lugn och vi väcktes inte av några flygande föremål.