Dag 15 – Korpilombolo
Vi pratar ofta om Korpilombolo, eller Korpis som det heter i folkmun. Som ett exempel på hur små byar behandlas styvmoderligt av kommunens centralort, men också som ett exempel på hur eldsjälar med ett stort mått jävlar anamma och envishet kan lyfta en hel by. Det är också lite ledsamt; inte ska man behöva vara en eldsjäl för att kunna bo i en by, man ska väl ha tillgång till samma service som alla andra i kommunen även om man inte vill eller kan engagera sig?
Det exemplet vi ofta använder är badet. Hur Pajala kommun inte hade råd med att ha badet öppet och hur Korpisborna raskt bildade en förening som tog över driften. Det tog lång tid och mycket strul, men nu är badet faktiskt öppet! Vi går såklart dit, sponsrar deras verksamhet och åker i den stora vattenrutschbanan. På två turnéer har vi gått och längtansfullt tittat in på det stängda badet, och nu är vi äntligen här!
Men hjärtat i Korpilombolo är ändå Kulturhuset. Fik, mötesplats, pizzeria (kanske världens godaste pizza?) konsertlokal, festivalknutpunkt, galleri, hantverksbod och mycket mer, under samma tak. Vi tittar längtansfullt på den nybyggda utescenen men eftersom det är elva grader och duggregn bestämmer vi att det blir en inomhuskonsert.
Det är i princip fullsatt. Tricket att skapa fullsatt är att ha en lagom stor lokal. Vi får en fin introduktion av en av de drivande i föreningen (Linnéa) och det känns så fint att vara tillbaka, att vi FÅR komma tillbaka år efter år. När vi dagen efter lämnar byn säger vi inte hejdå till Korpis, utan vi säger på återseende.
