Dag 14 – Karesuando
Utanför Coop i Svappavaara ligger en skev busshållplats. Bredvid busshållplatsen står en anslagstavla. Vi stannar till där för vi ser ett anslag som ser ut som något för ett metalband. Detta måste såklart genast undersökas. Det visar sig vara ett konstprojekt som handlar om Korpelarörelsen; en performance, ett death metalband och en utställning. Vi är tyvärr för sent eller för tidigt ute för de två första, men det sistnämnda är öppet och i Kiruna, så vi bestämmer oss för en liten omväg dit. Utställningen ”Det är hemskt nära nu” ligger i en gammal lagerlokal med utsikt över gruvan och vi blir inspirerade, har ett gött samtal med en som jobbar där och dennes hund. Möten, möten, möten! Det är det bästa. Det är inte förrän senare på dagen vi blir upplysta om att en av konstnärerna till verken var på vår spelning i Moskosel.
En lång, krokig och skakig bilfärd senare kör vi in i Karesuando. Det här blir vår femte spelning där, sjätte om en räknar med när vi spelade på Treriksröset. Har vi rekorden i antalet spelningar i denna by? Vi spelar på Byamacken, som vanligt och som vanligt denna turnén sker detta; ingen syns till kl 18.59 men prick 19.00 är parkeringen full av bilister, cyklister och fotfolk som (förmodar jag) effektivt hindrar de som är där för att bara tanka. Vi har Jim och hans familj som var på vår allra första Karesuandospelning där, och en entusiastisk person från publiken 2019. Och en hel drös nya ansikten. Och för första gången på någon av våra spelningar har vi ett stunt med! Det är nämligen så att så fort en kommer norr om Dalälven kan alla kids på cykel cykla på bakhjulet. När ett gäng på cyklar dyker upp måste vi såklart fråga om de också kan, och en av dem antar utmaningen och vi får en bakhjulsshow utan dess like! Sedan åker vi hem till Jim (med kidsen på cyklarna i släptåg) och fikar.
