Dag 10 – Moskosel
Vi vaknar i bilen på parkeringen utanför Moskosels gamla skola. Efter någon vecka med så kallt väder att jag faktiskt var tvungen att köpa en till tjocktröja har högtrycket och helvetesvärmen återvänt med brandriskvarning och törstiga renar. Men inne i skolan är det svalt, och där äter vi frukost med värdparet, deras barn, portugisiska pappa och två tyska volontärer. Det är härligt när fyra olika språk samsas vid frukostbordet. Sedan får vi en guidad tur i skolan. Det är en värld av små gallerier, studios, konstverk, tiny houses, idéer och drömmar i olika stadier av färdigställande. Det är både inspirerande och utmattande. Linda berättar att det går långsammare än vad hon vill, att de hela tiden måste vänta på att någon ska ge dem bidrag, vara intresserade av projekten, förankra med de något motvilliga byborna och att kommun och region ska stötta dem.
Det får mig att tänka på att det finns två personligheter en måste ha som skapande människa: den sidan som är konstnären, den kreativa, den som får idéer som bränns och måste genomföras nu nu nu. Och den andra sidan, som gillar att skriva projektansökningar, träffa politiker och tjänstemän och leta samarbetspartners. Det är ofta smärtsamt uppenbart att jag och Mattias har absolut noll på den sista. Därför är det så himla viktigt att det finns rätt folk på rätt plats när det kommer till kulturmedel; att det finns folk som säger ja, vad roligt, vi löser det, bara kör! Som förstår att det inte är så vanligt att man har båda de där personligheterna.
Men nu kom jag in på ett sidospår. Tillbaka till Moskosel. Vi promenerar genom byn som ligger på små öar. Vi besöker Rallarmuseet som ligger i Moskosels gamla stationshus, där Inlandsbanan fortfarande stannar. Ibland åtminstone. Vi går till den nya affären, en obemannad digital sådan som är gemensamt uppförd av byborna. Vi äter lunch tillsammans och läser konstböcker i biblioteket och bär saker och vips är det kväll och vi kan stolt konstatera att Moskosel blir turnéns första fullsatta spelning (sedan behöver vi inte gå in på hur många platser det är…)! Det blir en underbar upplevelse full av applåder och hurrarop, fina människor som dansar (låt oss från och med nu alltid bjuda in en och annan professionell dansare till våra konserter!) och gamla vänner som vi inte träffat på länge. Det blir en kväll att minnas, som alltid i Moskosel.