Dag 3 – Paradiset/Ryggen/Falun

Jag har i allmänhet svårt att koppla av; jag är rastlös och känner ofta en inre press att jag måste åstadkomma något hela tiden. Det var inte förrän jag insåg att normaliserandet av att vara produktiv inte är något annat än kapitalism; är du inte produktiv har du inget värde. Och eftersom en har blivit matad med det här hela livet har en på något vis internaliserat kapitalismen och kopplar ihop den till sitt människovärde. Det var först när slappandet blev en liten men ack så viktig politisk handling som jag kunde börja ta det på allvar.

Med andra ord har jag drällt runt på Paradiset och bekämpat kapitalismen hela dagen.

Men framåt sjutiden tar vi oss i kragen och bär ner våra saker till bryggan. Det är nämligen där, med sjön Ryggen i ryggen och himmel, skog och vatten som backdrop, vi har kvällens spelning. Vi har minimerat vår utrustning i år och det blir inte många vändor nerför grässlänten innan vi är klara och redo att köra! Det blir en avslappnad spelning där vi improviserar fram en setlist och där Johan önskar ”Dansa hemma” – andra gången på tre spelningar som någon önskar just den låten! Det är ett härligt gäng på festen och på supén efter spelningen kommer det mycket fina samtal om livet, drömmar, att gå sin egen väg, Burning Man och healing. Jag brukar inte alls vara bekväm med att umgås med sju helt okända personer men alla här är så himla fina och inbjudande och intresserade och intelligenta. Jag vet inte vad vanligt folk pratar om på middagsbjudningar men jag tror att det kanske är väder, vind, jobb, fotboll och köksrenovering? Inte för att det är något fel med det, det är bara inte min grej. 

Vi hoppas att Paradisfestivalen blir en återkommande, årlig tillställning och vi smider även planer att hyra huset för en musikskaparhelg. Men nu kör vi mot Linsell.